Om Digitala Stadsmuseet
Nedladdning av bild eller dokument
Här hittar du fotografier, föremål, konstverk, texter
och dokumentation från Stadsmuseet.
I Stadsmuseets fotografiska samlingar finns drygt 4
miljoner bilder: negativ av glas och plast, fotoalbum, diabilder och många
andra fotografiska material från 1840-talet fram till idag. Fotografierna
digitaliseras och tillgängliggörs löpande och vid beställning.
Den största delen av materialet speglar Stockholm
genom tiderna. Det finns bl.a. stora porträttsamlingar, pressbilder och
fotografier från förvaltningar i staden.
S:t Erikssamlingen och Skönhetsrådets inventeringar
innehåller också många fotografier. Genom inventeringar och annan dokumentation
av museets fotografer utökas samlingarna med samtida fotografier.
Läs mer om Stadsmuseets samlingar här.
De flesta fotografierna kan du beställa högupplösta
bildfiler och papperskopior av. Läs mer om bildbeställning här.
Gråarksarkivet upprättades av Stadsmuseet från
1930-talet till slutet av 1990-talet. Syftet var att skapa en sammanställning
av bildmaterial över Stockholm och ordna det geografiskt eller ämnesvis på
stora ark.
På arken finns framförallt fotografier, men också
kartor, ritningar, illustrationer, konstverk, enstaka artiklar m.m. När det
finns information på baksidan är även den inskannad.
Det finns drygt 69 000 gråark, varav drygt 65 000
är publicerade.
Arken är bara översiktligt registrerade. Arkens rubrik
är huvudsaklig sökingång. Knappt hälften har rubrik efter kvartersnamn från
Stockholms innerstad. För att hitta kvartersnamn rekommenderas:
Stockholms stads karta - söker du på gatuadress så visas kvartersnamnet
på kartan.
Jämför kartor i
Stockholmskällan - här kan du jämföra stockholmskartor från olika tider.
Du kan även söka på olika platsnamn, till exempel
stadsdelsnamn, gatunamn och torg.
Söker du bilder av ytterstaden ska du framförallt söka
på stadsdelsnamn eller sockennamn.
Kulturmiljöenheten på Stadsmuseet handlägger ärenden som
rör fornlämningar inom Stockholms stad. Tidigare deltog museet även i och
utförde arkeologiska undersökningar. Resultaten av undersökningarna
presenteras i arkeologiska rapporter. Många rapporter är sökbara i fulltext.
Det innebär att du söker på alla ord i rapporten.
Blick ges ut av Stadsmuseet. I artiklar görs nedslag i
olika sekler i Stockholms historia, men här berättas också om vad som händer
idag. Exempel på titlar: ”Cartomani – 1800-talets Facebook” och ”Ytterstaden;
nittiosju stadsdelar utanför tullarna”. Artiklarna är sökbara i fulltext. Det
innebär att du söker på alla ord i artikeln.
En inventering innehåller oftast historik, beskrivning
av byggnadens utseende, ritningar och fotografier. Inventeringar behandlar allt
från medeltida murverk, dekorerade bjälktak, tapetlager och köksinredningar
till hamnanläggningar och flygplatser. Läs mer här.
Stadsmuseet gör på uppdrag fördjupade
byggnadshistoriska inventeringar av enskilda byggnader. Inventeringarna görs
ofta inför en större ombyggnad och är ett underlag för den kulturhistoriska
bedömningen av förändringarna. Vissa inventeringar är sökbara i fulltext. Det
innebär att du söker på alla ord i inventeringen.
Under åren 1965-1969 inventerade
Stadsmuseet kvarteren kring Adolf Fredrik. Inga fotografier.
Industribyggnader i 86 kvarter i Stockholm
inventerades 1970-71.
Denna inventering är en översiktlig och
kommuntäckande dokumentation av Stockholms industrimiljöer gjord 1979-1980. Ca
250 fastigheter har registrerats och fotograferats.
Hus i Stockholms innerstad uppförda fram till år 1960
inventerades av Stadsmuseet under 1970- och 1980-talen. Gamla Stan, Mariaberget
samt delar av Katarinaberget och Åsöberget är inte med i
innerstadsinventeringen.
I inventeringen hittar du fakta om byggnadsår, arkitekt,
byggherre, byggmästare samt ombyggnader. I korthet beskrivs även fastighetens
fasader och trapphus som de såg ut vid inventeringstillfället. Vissa enstaka
lägenheter finns också kort beskrivna. Längst ned till höger på
inventeringsblanketten ser du när inventeringen genomfördes. Några
förkortningar som används är: BL = bygglov, SB = slutbesiktning.
Under åren 1965-1969 inventerade Stadsmuseet kvarteren
kring Johannes. Inga fotografier.
År 1973 inventerade Stadsmuseet kvarteren kring
Johannesområdet. Området undersöktes även vid den stora inventeringen över
innerstaden 1973-1983.
Under 1998 inventerades neonskyltar i Stockholm.
Initiativet till inventeringen togs av Stadsljusgruppen. Först inventerades sex
av innerstadens affärsstråk med omgivande gator och några centrumanläggningar i
ytterstaden. Samtliga neonskyltar äldre än 1975 inventerades. Därefter
inventerades utvalda neonskyltar som bildar välkända blickfång i staden.
Skyltarna har inventerats utifrån en blankett där skyltens text, figur,
rörlighet, färg, material och ljuskälla, placering på fasad, skick, ålder och
uppsättningsår samt renoveringsåtgärder har dokumenterats. Skyltarna har
fotograferats i dagsljus av inventeraren, Mona Sundin. Ett urval av skyltarna
har dessutom fotograferats i kvällsbelysning av Stadsmuseets fotograf Göran
Fredriksson.
Under åren 1964–1967 genomfördes en inventering av
bebyggelse och miljöer med kulturhistoriskt värde på Norrmalm.
1971-1973 inventerade Stadsmuseet
portaler i Gamla Stan. Dokumentet inleds med fotografier och avslutas med en
textdel.
Stadsmuseet har gjort två större skolhusinventeringar.
1981-1982 inventerades 79 skolhus uppförda före 1940. 1991 följdes den upp med
inventeringar av 72 skolhus uppförda under 1940- och 1950-talen. Där
dokumenteras skolbyggnadernas utformning och användning, öka kunskapen om
kommunens skolbestånd och att skapa underlag för en kulturhistorisk värdering
av skolorna.
Rådet till skydd för Stockholms skönhet, som
Skönhetsrådet hette tidigare, har bland annat haft till uppgift att skydda
värdefulla byggnader. Därför har rådet gjort inventeringar och registreringar
av byggnader vid flera tillfällen. Inventeringarna består av fotografier och i
vissa fall även beskrivningar, handskrivna anteckningar och ritningar.
nventeringarna är sökbara på kvartersnamn eller gårdsnamn/sockennamn.
Samfundet Sankt Erik inventerade mellan åren 1906–1935
delar av Gamla stan, Södermalm, Norrmalm, Kungsholmen och vissa byggnader
utanför tullarna. Framförallt prioriterades hus som hotades av rivning eller
ombyggnad.
Inventeringsmaterialet innehåller anteckningar,
uppmätningsritningar, beskrivningar av byggnader, fotografier, teckningar och
bilder av målningar.
Läs mer om Samfundet S:t Erik.
Stadsdelsinventeringar gjordes under 1970-, 1980- och
1990 talen. Här ingår bl.a. inventering av smalhus i Stockholm som gjordes på
1980-talet. De är sökbara på stadsdel och kvarter.
2004-2010 genomförde Stadsmuseet en kulturhistorisk
klassificering av en stor del av bebyggelsen uppförd före 1990 i Stockholms
ytterstad. Detta innebär att klassificeringar som finns redovisade i äldre
inventeringar kan ha reviderats. Byggnadernas aktuella klassificering finns
tillsammans med beskrivningar och foton i Bebyggelseregistret.
De kulturhistoriska klassificeringarna finns även
markerade på Stockholms stads karta.
Under åren 1991-1993 inventerade Stadsmuseet byggnader
med skulpturalt utformade detaljer i sten. Genom att fastställa bergart och
uppskatta skador på naturstenen ville man undersöka i vilken utsträckning
luftföroreningar påverkat fasadstenen.
Under åren 1960-1963 genomfördes en inventering av
bebyggelse och miljöer med kulturhistoriskt värde på Östermalm. Inventeringen
innehåller vanligtvis kortfattade uppgifter om byggnadsår, arkitekt, fasad,
portgång och trapphus samt fotografier.
Faktablad med information om byggnadsvård. Här ges råd
och tips på hur man kan ta tillvara kulturhistoriska värden i en fastighet. Läs
bl.a. om renovering av kök, moderna fasadmaterial och nybyggnad av balkonger.
Ett faktablad behandlar kulturhistorisk klassificering i Stockholm. Texterna är
sökbara i fulltext. Det innebär att du söker på alla ord i texten.
2004-2010 genomförde Stadsmuseet en inventering av 58
av ytterstadens 97 stadsdelar. För varje inventerad stadsdel gavs ett faktablad
ut som beskriver stadsdelens historia och kulturhistoriska värden. Texterna är
sökbara i fulltext. Det innebär att du söker på alla ord i texten.
Stadsmuseet har utarbetat en metod som innebär att
kulturhistoriskt värdefulla byggnader ges tre olika klassificeringar, blått,
grönt eller gult. Fastigheternas färger markeras på Stockholms stads kulturhistoriska klassificeringskarta och används bl a som
kunskapsunderlag i stadens arbete med planer och bygglov, samt som information
till fastighetsägare m fl. Ställningstaganden till klassificeringar är ett
dokument som sammanfattar underlaget till bedömningen av byggnadens
kulturhistoriska värde. De innehåller en motivering till klassificeringen och
skrivs under av stadsantikvarien. Ställningstaganden till klassificeringar i
denna form finns från 2009 och framåt. Ställningstagandena kallades tidigare
för klassificeringsbeslut.
Sedan 2012 ger Stadsmuseet ut rapportserien
Stadsmuseet rapporterar. Den innehåller byggnadshistoriska inventeringar samt
arkeologiska- och etnologiska rapporter. Rapporterna är sökbara i fulltext. Det
innebär att du söker på alla ord i rapporten.
Under åren 1995-2011 gav Stadsmuseet ut en arkeologisk
rapportserie. De flesta rapporter är sökbara i fulltext. Det innebär att du
söker på alla ord i rapporten.
Under åren 2000-2011 gav Stadsmuseet ut en
byggnadshistorisk rapportserie. Från och med år 2008 finns de publicerade i
Digitala stadsmuseet, samt någon enstaka tidigare rapport. De flesta rapporter
är sökbara i fulltext. Det innebär att du söker på alla ord i rapporten.
En skrivelse kan innehålla brev, remissvar, PM, utlåtanden
till nämnd m.m. Varje dokument innehåller ofta flera ärenden. Innehållet kan
röra byggnader, planering, arkeologi och annat.
Det finns skrivelser till och med år 2001 i Digitala
Stadsmuseet.
När dokumenten skannades användes geografiskt
sorterade kopior. Skrivelser om innerstaden är oftast sökbara på kvartersnamn,
medan ytterstaden främst söks på stadsdelsnamn. Även gatunamn och andra
platsnamn förekommer.
Stadsvandringar nummer 1-18 gavs ut av Stadsmuseet
mellan åren 1976-1998. I artiklar belyses Stockholms historia ur olika
synvinklar. Här berättas också om Stadsmuseets och Medeltidsmuseets
verksamheter och samlingar. Hela Stadsvandringar nr 18 handlar om Södra
stadshuset, Stadsmuseets byggnad vid Slussen. Artiklarna är sökbara i fulltext.
Det innebär att du söker på alla ord i artikeln.
Under kulturhuvudstadsåret 1998 publicerade
Stadsmuseet en kort historik över närområdet på alla tunnelbanestationer.
Projektet kallades "Stockholms spår" och var ett samarbete med SL
(Storstockholms lokaltrafik) och Kulturhuvudstadsåret Stockholm 98.
Stockholmia förlag har i uppdrag från kulturnämnden
att tillsammans med Kommittén för stockholmsforskning initiera, stimulera och
ge ut angelägen forskning och litteratur om Stockholm. I monografiserien
publiceras vetenskapliga verk av hög kvalitet där stor omsorg lagts ned både på
innehåll och form. Den första monografin gavs ut 1941 och varje år ges 5-10 nya
titlar ut. Ett begränsat urval av böckerna finns här sökbara i fulltext. Det
innebär att du söker på alla ord i boken.
Läs mer om Stockholmia
förlag.
Årsberättelser över Stadsmuseikommitténs (1925-1940)
och Museinämndens (1941-1972) verksamhet. Här beskrivs verksamheten på
Stadsmuseet år för år. Verksamhetsberättelserna är sökbara i fulltext. Det
innebär att du söker på alla ord i texten.
Stadsmuseet
har både stadshistoriska och byggnadshistoriska föremål och arkeologiska fynd i
samlingarna. Här ryms allt från djurben, medeltida keramik, kakelugnar och
dörrar, parkeringsmätare och lattemuggar!
Delar
av föremålssamlingarna är digitalt avfotograferade och hittas på Digitala
Stadsmuseet. Läs mer om föremålssamlingarna här.
Samlingen utgörs främst av bildkonst som belyser
stadens utseende genom gatubilder och vyer, livet i stadens miljö genom scener
och satirer, samt stadens invånare genom porträtt och karikatyrer. Tidsmässigt
är motiven från 1500- till 1900-talet. Merparten av konstsamlingen utgörs av
teckningar, akvareller och grafik.
Ett begränsat urval register finns publicerade, till
exempel museets fotoliggare.
En fotoliggare är en bok där negativ registreras.
Varje negativ ges ett unikt nummer och beskrivs med en kort text. På
Stadsmuseet började vi tidigt skriva in fotografier i liggare. Det pågick till
1987 då vi övergick till blanketter. Från 1988 började man parallellt att
skriva in i en databas. Idag sker all registrering i databas.
Skriv in ett sökord och klicka på "Sök".
Sökning sker alltid i alla typer av material. Du ser antalet träffar intill
fliken.
Får du för många träffar i ditt sökresultat kan du lägga till fler sökord.
Du får bara träff på sådant som innehåller samtliga sökord.
I vänsterkolumnen kan du filtrera din sökning.
I posterna finns blåmarkerade nyckelord som är
klickbara. Vid klick på dessa får du träff på alla poster där nyckelordet
ingår.
Vill du ha kvar posten du stod i öppnar du ett nytt
fönster innan du klickar på nyckelordet.
Här ges några tips på hur sökord kan kombineras med
tecken för att precisera sökningen.
När du söker kan du använda * och ? för att söka efter
delar av ord.
Frågetecken (?) ersätter vilket tecken som helst.
Asterisk (*) ersätter många eller inga tecken.
Flera ord inom citattecken söker bara efterer poster
där orden står intill varandra.
o
b?t ger träff på båt, bit, bot … etc.
o
f* ger träff på fisk, fågel, fast … etc.
o
*plan ger träff på plan, flygplan … etc.
o
”adolf fredriks torg” ger bara träff
om orden står intill varandra
Du kan skriva ”and”
”or” eller ”not” för att begränsa eller utvidga din sökning.
And
Skriver du flera ord intill varandra får du bara träff på poster som innehåller
alla sökorden. Du behöver med andra ord inte skriva ”and” mellan orden, även om
det också fungerar.
T.ex. Blasieholmen tullhus. Du får bara träff på tullhus på Blasieholmen.
Tycker du att du får för få träffar kan du bredda sökningen med att använda ett
jokertecken: Blasieholmen Tull*.
Or
Skriver du ”or” mellan sökorden så får du träff på alla poster som innehåller
något av orden.
T.ex. Mariatorget or ”adolf fredriks torg”.
Not
Skriver du ”not” mellan två sökord tas inte träffar med som innehåller ordet
efter ”not”.
T.ex. Hantverkargatan not Stadshus*.
Sökningen ger träff på alla bilder på Hantverkargatan förutom de som
föreställer Stadshuset.
Du kan länka
genom att använda internetadressen (URL). Bästa länken (Permalänk) till en
enskild post hittar du under fliken Filinformation.
Bilden kan visas i olika format. Välj under
Snabbåtergivningar till vänster (eventuellt måste du scrolla för att se den).
Du kan antingen ladda ner en eller flera bilder eller
dokument antingen från träfflistan. Markera bocken intill valda bilder och välj
”Ladda ner” nertill.
När du är inne i en enstaka post hittar du knappen
”Ladda ner” uppe till höger.
När du laddar ner en eller flera bilder eller dokument
får du högsta tillgängliga upplösning.