Laddar
  • Arkiv
  • Visningslägen
  • Verktyg
  • Administration
  • Kontakt

Om innehållet

Här hittar du fotografier, konstverk, texter och dokumentation från Stadsmuseet.

Fotografier

I Stockholms stadsmuseums fotografiska samlingar finns drygt 3 miljoner bilder: negativ av glas och plast, fotoalbum, diabilder och många andra fotografiska material från 1840-talet fram till idag. Fotografierna digitaliseras och tillgängliggörs på Internet löpande och vid beställning.

Den största delen av materialet speglar Stockholm genom tiderna. Det finns bl.a. stora porträttsamlingar, pressbilder och fotografier från förvaltningar i staden.

S:t Erikssamlingen och Skönhetsrådets inventeringar innehåller också många fotografier. Genom inventeringar och annan dokumentation av museets fotografer utökas samlingarna med samtida fotografier.

Läs mer om Stockholms stadsmuseums fotografiska samlingar här.

De flesta fotografierna kan du beställa högupplösta bildfiler och papperskopior av. Läs mer om bildbeställning här.

Kontaktkartor

Kontaktkartor visar en serie bilder tagna av Stadsmuseets fotografer. Förstasidan är ett ark med minatyrbilder. På varje ark står ett filmnummer. På sidan två finns fotografens anteckningar från fotograferingen. Många bilder är tagna i samband med inventeringar av fastigheter i olika stadsdelar.

En del av bilderna finns som digitala bildfiler, övriga digitaliseras på beställning. Vid beställning anges filmnumret + det nummer som står under respektive bild.

Gråark

Gråarksarkivet upprättades vid Stadsmuseet från 1930-talet till slutet av 1990-talet. Syftet var att skapa en sammanställning av bildmaterial över Stockholm och ordna det geografiskt eller ämnesvis på stora ark. Några gråark är mindre och en del är vita.

På arken finns framförallt fotografier, men också fotografier av kartor, ritningar, illustrationer, konstverk, enstaka artiklar m.m. När det finns information på baksidan är även den inskannad.

Det finns drygt 68 000 gråark. Se publicerade gråark i Digitala Stadsmuseet.

Arken är i huvudsak sökbara på rubriken.

Knappt hälften har rubrik efter kvartersnamn från Stockholms innerstad. För att hitta kvartersnamn rekommenderas:

  • Stockholms stads karta - söker du på gatuadress så visas kvartersnamnet på kartan.
  • Jämför kartor i Stockholmskällan - här kan du jämföra stockholmskartor från olika tider.
  • För att få se översiktsbilder av gator och torg kan man också söka på plats- och gatunamn.

    Söker du bilder av ytterstaden ska du istället söka på stadsdelsnamn eller sockennamn.

    Det finns en lista över sökbegrepp för de ämnesordnade arken – listan hittar du här.

    Dokument och publikationer

    Arkeologiska rapporter

    Kulturmiljöenheten tillsammans med Dokumentationsenheten vid Stockholms Stadsmuseum handlägger ärenden som rör fornlämningar inom Stockholms stad och utför arkeologiska undersökningar. Resultatet av en sådan undersökning presenteras i en arkeologisk rapport. Många rapporter är sökbara i fulltext. Det innebär att du söker på alla ord i rapporten.

    Se alla arkeologiska rapporter i Digitala Stadsmuseet

    Läs mer om Stadsmuseets arkeologiska verksamhet här.

    Blick

    Blick ges ut av Stockholms stadsmuseum. I artiklar görs nedslag i olika sekler i Stockholms historia, men här berättas också om vad som händer idag. Exempel på titlar: ”Cartomani – 1800-talets Facebook” och ”Ytterstaden; nittiosju stadsdelar utanför tullarna”. Artiklarna är sökbara i fulltext. Det innebär att du söker på alla ord i artikeln.

    Se alla Blickartiklar i Digitala Stadsmuseet

    Byggnadsinventeringar

    En inventering innehåller oftast historik, beskrivning av byggnadens utseende, ritningar och fotografier. Inventeringar behandlar allt från medeltida murverk, dekorerade bjälktak, tapetlager och köksinredningar till hamnanläggningar och flygplatser.

    Se alla byggnadsinventeringar i Digitala Stadsmuseet

    Läs mer om Stockholms stadsmuseums byggnadsantikvariska verksamhet här.

    Byggnadshistoriska inventeringar av enskilda hus

    Stockholms stadsmuseum gör på uppdrag fördjupade byggnadshistoriska inventeringar av enskilda byggnader. Inventeringarna görs ofta inför en större ombyggnad och är ett underlag för den kulturhistoriska bedömningen av förändringarna. Vissa inventeringar är sökbara i fulltext. Det innebär att du söker på alla ord i inventeringen.

    Adolf Fredrik 1965-1969

    Under åren 1965-1969 inventerade Stockholms stadsmuseum kvarteren kring Adolf Fredrik. Inga fotografier.

    Se Adolf Fredrik 1965-1969 i Digitala Stadsmuseet

    Industriinventering 1970-71

    Industribyggnader i 86 kvarter i Stockholm inventerades 1970-71.

    Se Industriinventering 1970-1971 i Digitala Stadsmuseet

    Industriinventering 1979-80

    Denna inventering är en översiktlig och kommuntäckande dokumentation av Stockholms industrimiljöer gjord 1979-1980. Ca 250 fastigheter har registrerats och fotograferats.

    I inledningen till industrimiljöinventeringen finns läsanvisningar och innehållsförteckning. Visa inledningen

    Se Industriinventering 1979-1980 i Digitala Stadsmuseet

    Innerstadsinventering

    Hus i Stockholms innerstad uppförda fram till år 1960 inventerades av Stockholms stadsmuseum under 1970- och 1980-talen. Gamla Stan, Mariaberget samt delar av Katarinaberget och Åsöberget är inte med i innerstadsinventeringen.

    I inventeringen hittar du fakta om byggnadsår, arkitekt, byggherre, byggmästare samt ombyggnader. I korthet beskrivs även fastighetens fasader och trapphus som de såg ut vid inventeringstillfället. Vissa enstaka lägenheter finns också kort beskrivna. Längst ned till höger på inventeringsblanketten ser du när inventeringen genomfördes. Några förkortningar som används är: BL = bygglov, SB = slutbesiktning.

    Se Innerstadsinventeringen i Digitala Stadsmuseet

    Johannes 1965-1969

    Under åren 1965-1969 inventerade Stockholms stadsmuseum kvarteren kring Johannes. Inga fotografier.

    Se Johannes 1965-1969 i Digitala Stadsmuseet

    Johannes 1973

    År 1973 inventerade Stockholms stadsmuseum kvarteren kring Johannesområdet. Området inventerades även vid den stora inventeringen över innerstaden 1973-1983. Här används samma blankett, men den senare inventering är mest komplett. Det kan dock förekomma fotografier här som inte finns med i den senare inventeringen.

    Se Johannes 1973 i Digitala Stadsmuseet

    Neonskyltsinventering

    Under 1998 inventerade antikvarie Mona Sundin neonskyltar i Stockholm. Initiativet till inventeringen togs av Stadsljusgruppen. Först inventerades sex av innerstadens affärsstråk med omgivande gator och några centrumanläggningar i ytterstaden. Samtliga neonskyltar äldre än 1975 inventerades. Därefter inventerades utvalda neonskyltar som bildar välkända blickfång i staden. Skyltarna har inventerats utifrån en blankett där skyltens text, figur, rörlighet, färg, material och ljuskälla, placering på fasad, skick, ålder och uppsättningsår samt renoveringsåtgärder har dokumenterats. Skyltarna har fotograferats i dagsljus av inventeraren, Mona Sundin. Ett urval av skyltarna har dessutom fotograferats i kvällsbelysning av Stadsmuseets fotograf Göran Fredriksson.

    Se Neonskyltsinventeringen i Digitala Stadsmuseet

    Se inledning till Neonskyltsinventeringen

    Norrmalmsinventering

    Under åren 1964–1967 genomfördes en inventering av bebyggelse och miljöer med kulturhistoriskt värde på Norrmalm. Carl Magnus Rosell och Åsa Wall inventerade.

    Se Norrmalmsinventeringen i Digitala Stadsmuseet

    Portalinventering

    1971-1973 inventerade Stockholms stadsmuseum portaler i Gamla Stan. Dokumentet inleds med fotografier och avslutas med en textdel.

    Se Portalinventeringen i Digitala Stadsmuseet

    Skolhusinventeringar

    Stockholms stadsmuseum har gjort två större skolhusinventeringar. 1981-1982 inventerades 79 skolhus uppförda före 1940. 1991 följdes den upp med inventeringar av 72 skolhus uppförda under 1940- och 1950-talen. Syftet med inventeringarna var att dokumentera skolbyggnadernas utformning och användning, öka kunskapen om kommunens skolbestånd och att skapa underlag för en kulturhistorisk värdering av skolorna.

    Se Skolhusinventeringen i Digitala Stadsmuseet

    Se inledningar till Äldre skolhusinventeringen

    Skönhetsrådets inventeringar

    Rådet till skydd för Stockholms skönhet, som Skönhetsrådet hette tidigare, har bland annat haft till uppgift att skydda värdefulla byggnader. Därför har rådet gjort inventeringar och registreringar av byggnader vid flera tillfällen. Inventeringarna består av fotografier och i vissa fall även beskrivningar, handskrivna anteckningar och ritningar från Skönhetsrådets inventeringsarbete. Inventeringarna är sökbara på kvartersnamn eller gårdsnamn/sockennamn.

    Se Skönhetsrådets inventeringar i Digitala Stadsmuseet

    Se inledning till Skönhetsrådets inventering av innerstaden 1923

    Se inledning till Skönhetsrådets inventering av Klaratrakten 1952

    S:t Erikssamlingen

    Samfundet Sankt Erik inventerade mellan åren 1906–1935 delar av Gamla stan, Södermalm, Norrmalm, Kungsholmen och vissa byggnader utanför tullarna. Inventeringarna ägnades främst åt hus som hotades av rivning eller ombyggnad.

    Inventeringsmaterialet innehåller anteckningar, uppmätningsritningar, beskrivningar av byggnader, fotografier, teckningar och bilder av målningar.

    Se S:t Erikssamlingen i Digitala Stadsmuseet

    Läs mer om Samfundet S:t Erik.

    Stadsdelsinventeringar

    Stadsdelsinventeringar gjordes under 1970-, 1980- och 1990 talen. Här ingår bl.a. inventering av smalhus i Stockholm som gjordes på 1980-talet. Inventeringarna är sökbara på stadsdel och kvarter.

    Se stadsdelsinventeringar i Digitala Stadsmuseet

    2004-2010 genomförde Stockholms stadsmuseum en kulturhistorisk klassificering av en stor del av bebyggelsen uppförd före 1990 i Stockholms ytterstad. Detta innebär att klassificeringar som finns redovisade i äldre inventeringar kan ha reviderats. Byggnadernas aktuella klassificering finns tillsammans med beskrivningar och foton i Bebyggelseregistret.

    De kulturhistoriska klassificeringarna finns även markerade på Stockholms stads karta.

    Steninventering

    Under åren 1991-1993 inventerade Stockholms stadsmuseum byggnader med skulpturalt utformade detaljer i sten. Genom att fastställa bergart och uppskatta skador på naturstenen ville man undersöka i vilken utsträckning luftföroreningar påverkat fasadstenen.

    Se Steninventeringen i Digitala Stadsmuseet

    Se rapporten från Steninventeringen

    Östermalmsinventering

    Under åren 1960-1963 genomfördes en inventering av bebyggelse och miljöer med kulturhistoriskt värde på Östermalm. Inventeringen innehåller vanligtvis kortfattade uppgifter om byggnadsår, arkitekt, fasad, portgång och trapphus samt fotografier.

    Se Östermalmsinventeringen i Digitala Stadsmuseet

    Byggnadsvårdsråd

    Faktablad med information om byggnadsvård. Här ges råd och tips på hur man kan ta tillvara kulturhistoriska värden i en fastighet. Läs bl.a. om renovering av kök, moderna fasadmaterial och nybyggnad av balkonger. Ett faktablad behandlar kulturhistorisk klassificering i Stockholm. Texterna är sökbara i fulltext. Det innebär att du söker på alla ord i texten.

    Se byggnadsvårdsråd i Digitala Stadsmuseet

    Läs mer om byggnadsvård här.

    Faktablad om ytterstaden

    2004-2010 genomförde Stockholms stadsmuseum en inventering av 58 av ytterstadens 97 stadsdelar. För varje inventerad stadsdel gavs ett faktablad ut som beskriver stadsdelens historia och kulturhistoriska värden. Texterna är sökbara i fulltext. Det innebär att du söker på alla ord i texten.

    Se faktablad om ytterstaden i Digitala Stadsmuseet

    Kulturhistoriska klassificeringar

    Stadsmuseet har utarbetat en metod som innebär att kulturhistoriskt värdefulla byggnader ges tre olika klassificeringar, blått, grönt eller gult. Fastigheternas färger markeras på Stockholms stads kulturhistoriska klassificeringskarta och används bl a som kunskapsunderlag i stadens arbete med planer och bygglov, samt som information till fastighetsägare m fl. Ställningstaganden till klassificeringar är ett dokument som sammanfattar underlaget till bedömningen av byggnadens kulturhistoriska värde. Ställningstagandet innehåller en motivering till klassificeringen och skrivs under av stadsantikvarien. Ställningstaganden till klassificeringar i denna form finns från 2009 och framåt. Ställningstagandena kallades tidigare för klassificeringsbeslut.

    Se alla Ställningstaganden angående kulturhistorisk klassificering i Digitala Stadsmuseet

    Stadsmuseets rapportserier

    Stadsmuseet rapporterar

    Sedan 2012 ger Stadsmuseet ut rapportserien Stadsmuseet rapporterar. Den innehåller byggnadshistoriska inventeringar samt arkeologiska- och etnologiska rapporter. Rapporterna är sökbara i fulltext. Det innebär att du söker på alla ord i rapporten.

    Se alla rapporter i serien Stadsmuseet rapporterar i Digitala Stadsmuseet

    Arkeologisk rapport

    Under åren 1995-2011 gav Stadsmuseet ut en arkeologisk rapportserie. De flesta rapporter är sökbara i fulltext. Det innebär att du söker på alla ord i rapporten.

    Se alla rapporter i serien Arkeologisk rapport i Digitala Stadsmuseet

    Byggnadshistorisk rapport

    Under åren 2000-2011 gav Stadsmuseet ut en byggnadshistorisk rapportserie. Fr.o.m. 2008 finns de publicerade i Digitala stadsmuseet, samt någon enstaka tidigare rapport. De flesta rapporter är sökbara i fulltext. Det innebär att du söker på alla ord i rapporten.

    Se alla rapporter i serien Byggnadshistorisk rapport i Digitala Stadsmuseet

    Stadsmuseets skrivelser till och med år 2001

    En skrivelse kan innehållea brev, remissvar, PM, utlåtanden till nämnd m.m. Varje dokument innehåller ofta flera ärenden. Innehållet kan röra byggnader, planering, arkeologi och annat.

    Det finns skrivelser t.o.m. år 2001 i Digitala Stadsmuseet.

    När dokumenten skannades användes geografiskt sorterade kopior. Kopiorna är ibland svårlästa. Hör av dig till Stadsmuseet om du vill ta del av originalhandlingen.

    Skrivelser om innerstaden är oftast sökbara på kvartersnamn, medan ytterstaden främst söks på stadsdelsnamn. Även gatunamn och andra platsnamn förekommer.

    Se alla skrivelser i Digitala Stadsmuseet

    Stadsvandringar (artiklar)

    Stadsvandringar nr 1-18 gavs ut av Stockholms stadsmuseum mellan åren 1976-1998. I artiklar belyses Stockholms historia ur olika synvinklar. Här berättas också om Stadsmuseets och Medeltidsmuseets verksamheter och samlingar. Hela Stadsvandringar nr 18 handlar om Södra stadshuset, Stadsmuseets byggnad vid Slussen. Artiklarna är sökbara i fulltext. Det innebär att du söker på alla ord i artikeln.

    Se alla artiklar i Digitala Stadsmuseet

    Stockholms spår

    Under kulturhuvudstadsåret 1998 publicerade Stadsmuseet en kort historik över närområdet på alla tunnelbanestationer. Projektet kallades "Stockholms spår" och var ett samarbete med SL (Storstockholms lokaltrafik) och Kulturhuvudstadsåret Stockholm 98.

    Se alla affischer från projektet "Stockholms spår" i Digitala Stadsmuseet

    Stockholmsmonografier

    Stockholmia förlag har i uppdrag från kulturnämnden att tillsammans med Kommittén för stockholmsforskning initiera, stimulera och ge ut angelägen forskning och litteratur om Stockholm. I monografiserien publiceras vetenskapliga verk av hög kvalitet där stor omsorg lagts ned både på innehåll och form. Den första monografin gavs ut 1941 och varje år ges 5-10 nya titlar ut. Böckerna är sökbara i fulltext. Det innebär att du söker på alla ord i boken.

    Se Stockholmsmonografier i Digitala Stadsmuseet

    Läs mer om Stockholmia förlag.

    Verksamhetsberättelser

    Årsberättelser över Stadsmuseikommitténs (1925-1940) och Museinämndens (1941-1972) verksamhet. Här beskrivs verksamheten på Stockholms stadsmuseum år för år. Verksamhetsberättelserna är sökbara i fulltext. Det innebär att du söker på alla ord i texten.

    Se Stadsmuseets verksamhetsberättelser 1925-1972 i Digitala Stadsmuseet

    Föremål

    Arbete pågår med att publicera information om museets föremål.

    Läs mer om Stadsmuseets föremålssamlingar här.

    Konst

    Samlingen utgörs främst av bildkonst som belyser stadens utseende genom gatubilder och vyer, livet i stadens miljö genom scener och satirer, samt stadens invånare genom porträtt och karikatyrer. Tidsmässigt är motiven från 1500- till 1900-talet. Merparten av konstsamlingen utgörs av teckningar, akvareller och grafik.

    Register

    Fotoliggare

    En fotoliggare är en bok där negativ registreras. Varje negativ ges ett unikt nummer och beskrivs med en kort text. På Stockholms stadsmuseum började vi tidigt skriva in fotografier i liggare. Det pågick till 1987 då vi övergick till blanketter. Från 1988 började man parallellt att skriva in i en databas. Idag sker all registrering i databas.